MITTMALMO

För femton år sedan ville Elisabeth Westlund bli den nya Camilla Läckberg och skriva kriminalromaner, men det som kom ut hennes pennor var poesi. Hennes skrivande började med dagböcker men har nu kommit att bli flera diktsamlingar med socialrealismen som gemensam nämnare. Nu är hon bland annat aktuell med boken ”Man behöver inte slå för att vara elak” som vidrör psykisk misshandel i relationer, ”en misshandel syns inte men som känns i själen”.

Inspirationen till sina dikter hittar hon i sig, från vänner, bekanta och sin omgivning, så alla dikter i samlingen är inte självupplevda även om en del är det. Hon läste delar av sina tidigare utgivna böcker och den som gjorde mest intryck på mig var ”Vem är du? En mammas dagbok till sin dotter”. Det är en dagbok hon skrev när hennes dotter var i tonåren, det handlar om destruktivitet och brytningstid. Det är inte långt ifrån att tårarna kommer fram när hon läser om hur det är att försöka, att jaga, att bli sviken och besviken, men samtidigt älska.

Innan Elisabeth presenterade sina böcker läste och berättade Freke Räihä om sin bok Baggböleri, som var nominerad till Norrlands litteraturpris för bästa bok 2015. Boken är egentligen en lång dikt och handlar bland annat om hur arbetare i Västerbotten kämpade för sina fackliga rättigheter när de stora bolagen krävde att arbetarna skulle sluta med att organisera sig i syndikalistiskt. Mittmalmo missade tyvärr uppläsningen men pratade med författaren efteråt.